Prioriteringar i vården

Prioriteringar i vården


"En hälso- och sjukvård som utgår från den enskildes behov och omfattar hela
befolkningen har ett brett stöd. Det finns också en bred politisk enighet om
vissa grundläggande utgångspunkter för och krav på hälso- och sjukvården. Till
dessa hör det centrala målet i hälso- och sjukvårdslagen om en god vård på lika
villkor, att hälso- och sjukvård skall vara ett offentligt ansvar gemensamt
finansierad av landets invånare genom skatter och avgifter liksom att patienten
skall ha inflytande i vård- och behandlingssituationen.
En viktig förutsättning för att sjukvårdshuvudmännen skall kunna skapa
likvärdiga villkor vad gäller tillgång till hälso- och sjukvård är att de kan
fördela resurserna efter behov, påverka verksamhetens inriktning och kontrollera
dess kvalitet."


"Det finns oroande tecken på att de sociala skillnaderna i hälsa och
utnyttjande av hälso- och sjukvård har ökat under senare år och att kvinnors
hälsa inte utvecklas lika gynnsamt som männens."


"Hälso- och sjukvårdens ansvar bör så långt möjligt avgränsas till sådana
åtgärder som kräver hälso- och sjukvårdens särskilda kompetens."


"Gemensamt för alla är att prioriteringar inom vården
gäller sjuka, skadade och hjälpsökande människor och därmed har en stark etisk
innebörd. De väcker frågor om allas lika människovärde, solidaritet med den som
är i ett utsatt läge och respekt för individen.
De val och prioriteringar som måste göras har stor betydelse för oss alla.
Därför är det så viktigt att de sker på ett genomtänkt sätt. Det måste vara val
som alla berörda kan stå för, val och prioriteringar som flertalet kan
acceptera."


"Prioriteringar av enskilda patienter kan aldrig ske efter i förväg fastställda
mallar eller kriterier. Varje fall är unikt och måste bedömas utifrån den
enskilde patientens behov och de unika förutsättningarna i just den situationen,
men med vägledning av genomtänkta etiska grundprinciper."


"Insyn och påverkansmöjligheter från andra än hälso- och sjukvårdens personal och
beslutsfattare förbättrar också beslutsunderlaget och skapar samtidigt
förståelse för de beslut som måste fattas. Patientens ställning i hälso- och
sjukvården måste därför stärkas."


"En viktig utgångspunkt för våra överväganden är således ett hälsobegrepp som
inrymmer inte bara medicinska utan också sociala, psykologiska och andra
faktorer. Med begreppet hälsa avses därmed de samlade förutsättningarna för en
god livskvalitet."


"Vid olika former av behandling är det viktigt att vårdpersonal får kunskap om
den enskildes syn på sin livskvalitet och att den vägs in vid diskussion om
behandlingsalternativ."


"Ofta finns inslag av både
hälsorelaterade och livskvalitetsrelaterade behov som vävs samman. Detta har
också påpekats av Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik som
menar att det kan vara svårt att göra en åtskillnad mellan de olika typerna av
behov. Vi vill sålunda betona vikten av att se både till de hälsorelaterade och
livskvalitetsrelaterade behoven i samband med prioriteringar. När vi i
fortsättningen talar om behov avser vi därför det sammanvägda begreppet."


"Det yttersta kravet på nytta inom hälso- och sjukvården är att de medicinska beslut som tas alltid skall bygga på vetenskap och dokumenterade goda resultat. Med hänsyn till den
ofta komplexa verkligheten, den snabba medicinska utvecklingen, forskningens
särskilda förutsättningar och de långa utvärderingstider som nya vetenskapliga
rön förutsätter är detta inte alltid ett realistiskt krav. Det är dock angeläget
att vårdinnehåll och olika metoder för diagnostik och behandling kontinuerligt
och förutsättningslöst vetenskapligt prövas för att målsättningen om
dokumenterad nytta så långt möjligt skall kunna uppnås."


"Utredningen föreslår att människovärdesprincipen,
behovs-solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen skall utgöra
grunden för prioriteringar.
Denna etiska plattform innebär ingen ändring av den grundläggande inriktningen
av svensk hälso- och sjukvård utan är snarare en förstärkning och fördjupning av
den svenska hälso- och sjukvårdens grundtema, en god vård på lika villkor för
hela befolkningen."


"Den etiska plattformen verkar för respekt för den enskilda individens värde,
rätt och värdighet. I en tid med begränsade ekonomiska resurser blir behovet av
allmänt accepterade grundregler allt tydligare.
Den etiska plattformen utgör således grunden för de riktlinjer för priori-
teringar som föreslås i det följande.
Det är viktigt att de bakomliggande skälen till och principerna för prio-
ritering redovisas öppet. Dessa har sin grund i värderingar av olika slag. De
värderingar som styr såväl tillgången till hälso- och sjukvård som de
prioriteringar som anses nödvändiga måste i princip kunna delas av det stora
flertalet i befolkningen."




Källa för citaten på denna sida

Regeringens propostion 1996/97:60 som är antagen

Människovärdesprincipen
"Det relevanta vid prioriteringar är att människovärdet inte är knutet till
människors personliga egenskaper eller funktioner i samhället utan till själva
existensen. Det är viktigt att slå fast att begåvning, social ställning,
inkomst, ålder etc. inte får avgöra vem som skall få vård eller kvaliteten på
vården."

Behovs- solidaritetsprincipen
"Utredningen har formulerat det som att "resurserna skall satsas på de områden (verksamheter, individer) där behoven är störst".
Behovs-solidaritetsprincipen är sedan lång tid förankrad i svensk hälso- och
sjukvård. Solidaritet innebär inte bara lika möjligheter till vård utan också en
strävan att utfallet av vården skall bli så lika som möjligt, dvs. att alla
skall nå bästa möjliga hälsa och livskvalitet."


"Innebörden av behovs-solidaritetsprincipen är att om prioriteringar måste ske
bland effektiva åtgärder, skall mer av vårdens resurser ges till de mest
behövande, de med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten. Detta
gäller även om konsekvenserna då kan bli att alla inte får sina behov
tillgodosedda. Skälet att använda denna princip är att den har nära anknytning
till den grundläggande humanitära motiveringen för vården. Hur stort behovet är
beror av sjukdomens svårighetsgrad, men sannolikt också av dess varaktighet.
Prioriteringsutredningens förslag till etisk plattform innebär ett starkt
stöd för ansträngningarna att kunna prioritera vård och omsorg till dem som har
de största behoven. Att tillgodose sådan vård och omsorg innebär också ett
ansvar att utreda och undersöka var de otillfredställda behoven finns."


Kostnadseffektivitetsprincipen

"Principen om kostnadseffektivitet innebär enligt utredningen att hälso- och
sjukvården vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör
eftersträva en rimlig relation mellan kostnader i form av insatta resurser av
olika slag och effekt, mätt i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet."


"En följd av att behovs-solidaritetsprincipen är överordnad kostnadseffek-
tivitetsprincipen är enligt utredningen att svåra sjukdomar och väsentliga
livskvalitetsförsämringar går före lindrigare, även om vården av de svåra
tillstånden kostar väsentligt mycket mer."


"Däremot är det ytterst angeläget att sjukvården strävar efter en hög kost-
nadseffektivitet när det gäller vårdens verksamhet i allmänhet."


"Kostnadseffektivitet handlar om vilka samlade effekter som en viss ekonomisk
insats ger i vården. Man måste ta hänsyn inte bara till de gynnsamma effekterna
av insatsen utan också till biverkningar och andra komplikationer som har be-
tydelse för patientens livskvalitet. Om inte alla kostnader vägs in när beslut
fattas inom hälso- och sjukvården kan risken vara att oönskade konsekvenser upp-
träder i ett senare skede vilket på sikt kan öka de sammanlagda kostnaderna
eller ge kraftigt försämrad livskvalitet."


"Att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt får däremot aldrig innebära att man underlåter att ge vård till eller försämrar kvaliteten av vården av döende, svårt och långvarigt sjuka, gamla, dementa, utvecklingsstörda, gravt funktionshindrade eller andra som är i liknande situation."




Copyright @ All Rights Reserved