"Maria"

"Marias" berättelse

Redan vid puberteten svällde stora delar av kroppen. Sen dess har det varit en resa i att tro att jag har fetma och att jag behöver viktminskning av den orsaken. Det har varit en lång resa i bantningens konst. Men det är enbart svält som gjort någon egentlig nytta och det är ju inte alls hälsosamt att svälta sig genom livet. 


Jag har ändå varit aktiv genom åren och även om min kropp har växt med graviditeter och stress så har jag ändå kunnat leva. Om än med tunga ben och armar, ansträngd andning vid att röra mig uppför trappor och backar. 


En utmattning satte stopp för allt. Innan utmattningen arbetade jag heltid med ett rörligt arbete. Efter utmattningen kan jag nu inte komma ur huset knappt. Kan göra enstaka saker men får betala med energibrist och extra värk och smärta efteråt. Vila för att kroppen ska komma i fatt igen är nödvändigt. Sekundärt lymfödem har utvecklats på grund av att jag haft obehandlat lipödem allt för länge.


Jag klarar mig inte själv, jag har ständig uppassning av anhöriga. Snart måste jag anlita kommunen. Borde gjort det för länge sedan. 


Nu väntar klimakteriet. Då är risk att sjukdomen försämras ytterligare. Jag har sökt operationer genom landstinget. Första beskedet sommaren 2018 var att om jag gör en gbp först så kan de fettsuga bort resten när jag bantat bort övervikten. 


Flera läkare har angett att jag ska göra gbp och banta bort fettet först. Men det är inte bantning som är lösningen. För det har jag provat i 40 år. Läkarna frågar inte om hur/vad jag äter. De utgår från att jag äter för mycket/fel på grund av min stora volym. De utgår från att det finns "vanligt fett" som kan bantas bort. De undersöker inte fettet. Det stressar när bemötandet inte är baserat på min situation, utan mer på deras begränsningar och fetmastigmatisering. Stress kan försämra sjukdomen.


De lymfterapeuter som undersökt mig och behandlat mig pratar inte alls övervikt, snarare tvärtom. De är vänliga och vårdande och förstår att det är ett lymfproblem på grund av lipödemet. De vet att stress försämrar sjukdomen och är extra vänliga i sitt bemötande för att inte göra sjukdomen värre. 


Min kropp är så nedsatt och musklerna förtvinade efter lång tid av orörlighet på grund av utmattningen. Träning hos sjukgymnasten är svår när förståelsen inte finns, trots att de ska ha fått utbildning om lipödem. Vid för hård belastning ökar ödemet. När jag tar i lite extra resulterar det i att jag måste vila mera.


Jag är så trött på att vila. Jag vill LEVA! Jag har ett bra liv som bara väntar på att levas. Att vakna upp ur en utmattning och äntligen orka upp ur sängen bara för att inse att kroppen lagt av och kräver vila. Det finns inte ord för känslan...


Regionen anordnade en föreläsning med Anders Hansen om vikten av att röra sig. Rörelse är bra för hjärnan. Jag har en utmattad hjärna som behöver rörelse för att återhämta sig. Jag har begränsningar i lymfflödet och lymfan behöver rörelse för att stimulera flödet. Då känns det extra hårt när direktören själv avslår ansökan om de operationer som skulle kunna öka min rörlighet. Direktören som sa att "Om vi bedömer att det(operationer) kan förhindra funktionshinder är det tjänstefel att inte göra det (operera)". Men nu är han osäker på om jag blir rörligare om fettet försvinner....





maria1
maria2
maria3
maria4

Copyright @ All Rights Reserved